Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

fredag, juni 10, 2016

Nolltolerans




Konkurrens har blivit en hörnpelare i våra liv, lika viktigt som luft och föda. Utan konkurrens stannar världen, livet upphör. Ingen är beredd att röra sig ur fläcken utan tävlan och jämförelse. Lön till alla medborgare utan motkrav (medborgarlön) är en farlig tanke, en slags dödsdom över vår civilisation.
De flesta menar att så har det alltid varit, sen urminnes tider, därav vår (s.k) framgång som art. Andra menar att samarbete och inbördes hjälp har varit vår lycka, något som även Darwin var inne på.

Förhoppningen med konkurrens på skolans område (friskolor och fritt skolval) är att vi skall få bättre skolor. Inte för att det är roligt att lära, utan med det uttalade syftet att Sverige ska klara sig bättre i konkurrensen med den övriga världen. Den övriga världen får sedan konkurrera mot andra världar, får man anta.
Om konkurrensen inte har avsedd effekt, utan friskolorna istället presterar sämre, får man, som moderaterna nu föreslår, införa s.k nolltolerans mot dåliga skolor. Utan att ifrågasätta friskolor och fritt skolval, får man anta. Det skulle vara att häda.

Igår gjorde Andreas och jag sällskap till Blomsterlandet och hjälptes åt att få hem en påse sättpotatis, en rabarber-planta, tre vinbärsbuskar, en hallonbuske och en rosenbuske (Sympathie). Vi grävde och vattnade tillsammans, den potatis som blev över delade vi på för att kanske sätta ner i en hink på balkongen.
Halva trädgårdslandet har vi gett till en granne, och det är faktiskt lika roligt att se hans potatis komma upp ur marken.
Osv.

Snälla, kan vi inte slippa det här ångestskapande konkurrenstänkandet, och istället unna varandra och glädjas åt det vi har.
Det kan uppfattas som en farlig utopi, jag tror det vore en välsignelse.

Nolltolerans - mot konkurrens ?







4 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Å sen blir vi rastlösa igen...

ERIC SECHER sa...

Utan konkurrens blir vi rastlösa ?

Onkel Olof sa...

Jupp, eller egentligen utan utmaningar.
När man har det så bra som vi har det behöver den delen av oss (hjärnan, och kroppen) som vi normalt behöver för att överleva nya stimuli. Istället för att luta oss tillbaka och njuta av hur bra vi har det och se hur fantastiks världen är, börjar vi satsa på att bli ännu bättre och skapar nya "livsviktiga" mål, som tex inredningsdesign och fotbolls-VM.

Så ska du finna en värld utan konkurrens så måste du ge människorna något vettigt att göra...

ERIC SECHER sa...



Det här känns verkligen centralt. Hur i hela världen kan det ha gått så långt att vi kan blanda ihop/likställa konkurrens med utmaningar ? Naturligtvis behöver vi utmaningar. Den största är att vara hygglig mot sina medmänniskor, nu levande och de som ska ärva oss. Det räcker.
Om man menar att alla utmaningar måste handla om MIG, då har hjärntvätten verkligen lyckats.

Behovet av stimulans måste också samsas med det vi hyllar mest ; förnöjsamhet. Eller hur ?

Gillar forfarande min ZERO-formel ;
http://ericsecher.blogspot.se/2009/10/zero-1-11-1.html