Ur anteckningsboken
Just nu brottas jag med klimatkompensation, och undrar hur det skall bli med Ukraina.
I morgon är det något annat som upptar mitt intresse.
Men hela tiden, under ytan, finns en gnagande känsla. Om det kvinnliga. Att allt det här som upptar oss och ställer till så mycket är mannens agenda.
Och så drar jag mig tillbaks, med Tao Te Ching och Elin Wägner.
Men är det inte balans vi vill ha, mellan Yin och Yang, inte det ena eller det andra ? Där den utmanande djärvheten vägs av mot omsorgen ?
Absolut. Men i en värld där den djärva och aningslösa hävdelsen fått löpa amok så länge, där vi utmanat själva grundvalen för vår existens, kan man undra om vi inte borde prova en annan ytterlighet ett tag, snarare än balans.
En gång till. Män och kvinnor ska ha samma rättigheter, ingen skall dömas efter kön. Men det kvinnliga, det som vi av hävd (arv eller miljö, strunt samma) förknippar med kvinnor, det skall vara vårt rättesnöre. Någon annan väg finns inte.
4 kommentarer:
Yin och Yang handlar inte om kvinnor och män.
Om det ena får styra mer än det andra, det är då du får obalansen. Båda sidor behövs lika mycket.
Tycker du romantiserar och rör till det kvinnliga och gör en enkel modell till kvinnor och sedan gör Yin till den goda kraften. Väldigt likt en man som ser kvinnan som en madonna.
Kvinnor kan inte lösa mäns problem lika lite som män kan lösa kvinnors. Men du kan lösa dina problem...
Nej, det handlar om manligt o kvinnligt. Förstås.
Jag tycker du bagatelliserar/förnekar den obalans som råder.
Pratar inte om att män skall lösa kvinnors problem eller tvärtom. Bara om hur vi tillsammans kan bli mer varsamma, omtänksamma. Jag kallar det för "kvinnligt" ( likt gubben Tao). Och därefter talar vi förbi varandra ..
Jag kan lösa mina problem, osv. Det är upp till individen, osv. Men det finns också mönster och strukturer, som präglar individen.
Också ett balansproblem ..
Skicka en kommentar