Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

torsdag, mars 06, 2014

Ossobuko




Mer av samma ..

Kvinnor lagar lejonparten av all mat, men mästerkrögarna är idel män.
Vilken kvinna skulle komma på idén att framhålla lite vanlig anständig middagsmat ?

Jag är väldigt nöjd med kvällens Ossobuco.
Men skulle önska att jag inte hade något behov av att berätta det ..

- Men snälla, får man inte ens vara stolt nu ?
- Jo självklart.
- Men då så, vad är problemet ?
- Att man måste framhålla det. Att man söker gillande, ständigt andras
  bekräftelse.
- Skulle det vara manligt ?
- Ja det tror jag.
- Jag känner massor av män som …. tala för dig själv !
- Det är det jag gör ..

9 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Du borde hänga mer på Fb.

Massor av kvinnor som framhäver sin kvällsmat, kanelbullar eller smörgåsar.

Väldigt könsneutralt att gilla mat :)

ERIC SECHER sa...


Nappar nog inte på det .. :)

Berätta är en sak, framhäva en annan.
- Det här åt vi i kväll !
- Titta vad duktig jag är !

Idé : Att jämföra blogg OO med Fröken Grön

ERIC SECHER sa...


Nu har jag gjort det.
Skulle önska du förstod vad jag menar ..
Att vara ett med livet. Eller sticka ut.

ERIC SECHER sa...


Skall erkänna att jag inte är konsekvent.
Vill hålla isär manligt - kvinnligt från män och kvinnor, men det är inte lätt. Vill framhålla det som inte tigger om bekräftelse, men framhåller kvinnor (alla de som lagar mat, Fröken Grön).

Onkel Olof sa...

Om vi nu ska dra in våra familjer i vår debatt så ska jag citera min fru, Fröken Grön, som nog på många sätt är en klokare människa än jag:

"Puckon finns i alla grupper och kulturer"

Just därför att vi lyssnar på för mycket på dessa "puckon" hittar vi anledningar att särskilja oss.
Alltså om vi gör valet att lyssna för mycket på dem som framhäver sig så tror vi snart att alla är korkade.

De som framhäver sig själva är inget problem om vi inte tillåter dem ta plats i våra tankar...

ERIC SECHER sa...


Blir lite ångerfull vad gäller dra in våra familjer, men ursäktar mig med att ni bloggar från samma stuga.

Förstår inte riktigt var "puckon" kom in i bilden.

Som individer har vi, som du brukar framhålla, stora möjligheter att göra aktiva val.
Men omvänt, det finns strukturer som begränsar individens valmöjligheter. Som när flickor från barnsben behandlas annorlunda än pojkar.
Jag tycker det här är en spännande,viktig och svår balansgång. Som ju till syvende och sidst påverkar var på höger - vänsterskalan man lägger sig.
Jag vill tro att musketörskoden, en-för-alla-alla-för-en är en god hjälp att hitta balansen.

Onkel Olof sa...

"Puckona" är relevante eftersom de ofta styr debatten. De tysta, de som bara är, har ofta mer att förmedla. Dessutom kom de med när min fru dök upp i debatten.

Att flickor särbehandlas gäller minst lika mycket för pojkar. Sedan männen jagades ut ur förskolan i slutet på 90-talet och då grundskolan är enormt kvinnodominerad, så är det bara att dystert konstatera att skolan är dränerad på positiva manliga förebilder och därmed är skolan styrd av "duktiga flick-idealet". Många blivande män behandlas ganska illa av samhället idag.

Det är när jag ser detta som jag blir bedrövad av den enahanda debatten om feminism och jämställdhet. Den saknar i mångt och mycket en helhetssyn. Balanslös...

ERIC SECHER sa...


OK. Håller med.

Du har en erfarenhet här som jag saknar. Det låter inte bra. Har hört manliga kollegor med söner som berättat liknande.

ERIC SECHER sa...


Förstår och lyssnar till att det finns exempel på att pojkar och män missgynnas, systematisk. Tillfälligheter kan göra att du ser mer än jag av det.
Men på totalen är det ovedersägligt att världen styrs av män. Våld och sexuellt utnyttjande är det mest flagranta exemplet på att kvinnor är kuvade. Det blir svårt att diskutera om det inte uppfattas som ett problem.
Men det här handlade om något annat. Om hur vi förhåller oss, till oss själva , och våra medmänniskor. Att lugnt, stilla, självklart, klokt och utan åthävor (som din fru) vara en del av en helhet. Eller, att kämpa för att utmärka sig själv.
Min nittioåriga mor har hela livet fått stå tillbaks, hon har aldrig någonsin framhållit sig själv eller sina insatser, och det verkar inte gräma henne. Min far söker fortfarande bekräftelse, jag är rädd att han aldrig går i mål. Detta är jag präglad av, på gott och ont.
Jag tror, det är min övertygelse, att kvinnor har en större känsla för livet självt, för balansen, för långsiktigheten, för ansvaret. Och jag tror, det är min övertygelse, att världen och vi alla skulle må bra av om kvinnnor/det kvinnliga fick råda.
Ett konkret exempel. När Percy Barnevik med flera skall uppmuntra företagsamhet med hjälp av mikrolån så har de funnit att de bara fungerar om man ger det till kvinnor.