Försoning och förlåt kom upp idag, när Mandela är död.
Naturligtvis hördes kritiska röster, som ville plocka av honom glorian.
Alla vill nog förlåta, hellre än hämnas.
Men det är svårt. Dels för att hämndlystnaden kan vara väldigt stark.
Men där finns också rädslan att bli lurad, att dra det kortaste strået.
Den verkliga förlåtelsen innebär att man tar den risken ?
Inte för att det kanske lönar sig på sikt. Utan för att det är rätt.
För att det är höjden av mänsklighet.
Konsekvenserna av en förlåtande hållning är svår att överblicka
Släpper det fram ondskan, eller banar det väg för godhet ?
5 kommentarer:
Att förlåta är stort, men det kräver mod och självuppoffring…
Absolut.
Blir lättare om man är övertygad om att det är rätt ..
Det är mot hämnarens instinkter att förlåta, för slaven kan det
vara bra för själen, i ett äktenskap är det ofta enda utvägen.
Bland änglarna kan de dryftas filosofiskt.
Kunde inte... förlåt!
Birger tycker man skall skilja på förlåt och försoning. Det låter förnuftigt. 2013.
Jag tror, och det känns sorgligt, att vi kommit så långt på vägen om egen vinning att ordet förlåt inte längre är något vi kan greppa. Försoning, den affärsmässiga överenskommelsen som båda har något att vinna på kan vi köpa. Men förlåt, verkligen förlåt, tillhör ett religiöst tänkande, som är oss fullständigt främmande.
Bland änglarna kan de dryftas filosofiskt.
Skicka en kommentar