Sköterskan på mottagningen var bekymrad. Hon har framhärdat, och varit väldigt nöjd med, att inte ha någon mobiltelefon. Nu hade familjen köpt en i-Phone och helt sonika lagt den på köksbordet.
- Varsågod, välkommen till 2000-talet !
Delgav kompisarna vid lunchen, och fick nästan känslan av en spaning, eller åtminstone en klar mättnadskänsla; det finns en gräns där nya appar inte längre ökar välbefinnandet. Kamraten i rummet bredvid spädde på med att hans 20 åriga son igår, helt abrupt, bestämt sig för att " bli analog ". Förstod inte hela omfattningen av det beslutet, att telefonen inte skulle ha någon annan funktion än att ringa med var helt klart.
Till historien hör att sköterskan ifråga har en väl utvecklad känsla för vilka patienter som ska, och inte ska, opereras. Kanske fungerar hennes feeling även här.
Ödmjukt kan man påminna sig vinylskivans seger och -återtåg, och undra vad det egentligen står för.
3 kommentarer:
Känsla och digital är sällan i samma mening. Förutom förra meningen förståss...
Men på internet smyger det sig in lite känsla ibland ? :)
Är inte internet analogt? :)
Skicka en kommentar