Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

söndag, september 16, 2012

Pessimism



Läser intervjun i DN med Nina Björk, som är aktuell med boken Lyckliga i alla sina dagar - om pengar och människors värde.

Hon är djupt pessimistisk, något som  framgick ännu tydligare vid mötet förra våren på Tillväxtforum.
Hon placerar sig långt till vänster om socialdemokratin och vänsterpartiet.
Hon har, femismen till trots, en ödesgemenskap med sin man, jag vet inte vem jag är utan honom.


- Politik har kommit att handla om vem som kan leverera mest av det värde som vi utan verklig politisk diskussion sätter högst. Tillväxt.


- Jag är pessimist. Även om alla Sveriges riksdagsledamöter vaknade i morgon och var övertygade om att ständig tillväxt inte håller så skulle de inte ha mandat att ändra på det. Vi har ett system som gjort oss maktlösa. Det kallar jag ett systemfel.

- Men hur skulle ditt ekonomiska system se ut ?
- Jag är ingen realpoltiker. Jag har inga modeller. Mer lokalt beslutsfattande kanske, hur det nu skulle fungera i en global ekonomi. Markanden kräver en massa av oss. Vi är slavar. Ibland är bromsa det enda radikala.

- Även om jag tycker att reklam förmedlar otäcka värderingar är det hoppfullt att den oftast försöker sälja genom att prata om kärlek och gemenskap. Det är ju det människor helst vill ha, inte prylar.

- Relationen till barnen är den enda där vi vuxna inte kan värna vår egen utveckling genom separation eller uppdatering. Man säger inte " mitt barn ger mig inte längre det jag behöver, jag måste gå vidare".

Känner en djup samhörighet med Nina Björks inställning. ( Och gillar att hon inte smusslar med sitt nikotinberoende ..). Men är inte lika pessimistisk.

Om en majoritet av människor verkligen värderar " kärlek och gemenskap " högst av allt, då kommer vi, förr eller senare, att byta ut de politiker vi har idag. 
Tror man inte på det, då kommer pessimismen inifrån ?



5 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Grunden för demokrati är ju någonstans att människor är mätta. Många ser ju ordet "mätt" och ordet "rik" som detsamma.

kanske där vi ska börja?

ERIC SECHER sa...

" Var tog förnöjsamheten vägen ? "

Onkel Olof sa...

Precis. Med förnöjsamheten att vara mätt är att vara rik, får inte ekonomisk tillväxt samma makt...

Roland Lidén sa...

Gadaffi började där, genom att,
mot alla galna makter skapa folkets egna pengar, som första steget mot
att inte splittra folket.
På kort tid blev Libyens ett av
Afrikas mest självständiga länder.

Det kunde ha varit första steget
på vägen till att skapa ett av
Jordens sista länder som han fram i tid för att i tid, kunna visa exempel på att(vi kan) det går att leva väl på denna Jord utan att förstöra den!

Apropå Libyen.
Vad jag anser om Åsa Romson
och Sveriges regering när ordet Idioter inte räcker till,
lämpar sig ej för att i trycket
ge uttryck för det inre trycket.

Försent är det eller visst?

Tänk om jag har fel och att
Jorden överlever och att jag
skulle ha suttit på läktaren
i stället för att på hel- eller
på deltid ha anslutit mig till
de som skapar nya byar.

Ett sådant antiklimax skulle
jag nog inte överleva.

Vesuvius


ERIC SECHER sa...

Roland,

Jag saknar helt historiekunskapen men modigt, eller vad ska man säga, att du lyfter fram Gadaffi i en positiv dager.

Nej, försent är det visst inte !