Min potatisodlarkompis kom rusande i korridoren och berättade att någon nallat i vårat land. Min första tanke gick till gårdagens stöld av jollen, och "en olycka kommer aldrig ensam".
Men jag ville lugna honom och frågade (metodiskt) om det fanns några spår i av spadar eller främlingar. - Nej, men det är två luckor mellan plantorna som jag inte känner igen.
Nu har jag själv undersökt "brottsplatsen", och är nöjd med resultatet.
Mycket riktigt är det två tomma platser mellan de sextio blastbestånden (om det nu heter så på potatisspråk). Men jag drar mig lätt till minnes att alla potatisarna var mjuka och intorkade när vi satte dom, en var t.o.m rutten. Så egentligen känns det som ett smärre under att 58 frodas.
Sätter fingrarna i jorden (det är en skön känsla varje gång..) och kommer ner till två ruttnade rester av sättpotatis. Slutsats: Inga övergrepp, utan bara angrepp av förruttnelse.
Frestande att försöka tänka goda tankar, som OO gjorde igår, att det finns en lika naturlig förklaring till jollens försvinnande. Det kanske var någon som höll på att drunkna i sjön och jollen kom till hans undsättning ..
19 kommentarer:
Ibland kan man undra om alla varelsers vägar är förutbestämda att någon gång korsas genom tillfälligheterna...
Jo.
Sen skall man få ihop det "förutbestämda" med den "fria viljan", och då blir det jobbigt .. tycker i alla fall jag.
För att bli lite flummig:
"Det är de fria valen som skapar tillfälligheterna som vi gärna ser som predestinerade"
Om inte de fria valen fanns så skulle heller inte slumpen, det tillfälliga, kunna hända. Då skulle livet vara som att leva i en matematikbok. Det skulle alltid finnas ett rätt facit.
Olof,
Du är en riktig trollkarl. Men här har jag svårt att se några kaniner komma fram ur hatten ..
Om alla "varelsers vägar är förutbestämda" (ett starkt och oresonligt begrepp) så kan det vill inte finnas något utrymme för fri vilja (som är ett lika starkt uttryck för motsatsen)? Att det finns ett obegränsat utrymme för illusionen att vi kan påverka förlopp är en annan fråga.
Sen vänder du på steken, och tar istället den fria viljan för given, och det predestinerade blir istället illusionen. Hoppsan ?
Det kan ju tyckas ovidkommande flum att älta det här (vi är väl inte de första ..), men det får onekligen konsekvenser för hur man förhåller sig. Till allt från futtiga privata motgångar till Rio-konferenser ..
Eftersom vi språkats vid en längre tid är det oundvikligt att man skapar sig en bild av den andre.
Om man släpper antingen - eller - spåret och ser fri vilja - determinism som en glidande skala så har jag intrycket att att du ligger mer till höger på den än jag.
(Det gör även Realist och Roland, men då gränsar det till bitterhet och pessimism, är mitt intryck ..)
Det finns en linje i min galenskap. Grundtanke är fortfarande att det är oändligheten av fria viljor som skapar ett nät av möjligheter, chanser och risker.
När jag skriver att alla vägar är är förutbestämda att korsas, så måste man se hur det här nätet av orsaker, skapade av fria val, korsar varandra och faktiskt hänger ihop. Ibland på nästan osannolika sätt.
kanske är det frågan om tidningarna i kundvagnen som faktiskt löser klimatfrågan till slut. Kaosteoretiker, kvantfysiker och många andra pysslar med liknande tankar. Meteorologer vet att vädersystemet är så komplext att en fjärils vingslag i Sahara kan skapa orkaner över atlanten.
Indras nät, är en förenklig av detta, så tanken har några tusen år på nacken...
Min galenskap:
Ingen ifrågasätter komplexiteten. Men därifrån till determinism(att allt är förutbestämt) är avståndet oändligt.
Säkert kan vingslaget från fjärilen i Sahara orsaka en orkan över Atlanten. Men att säga att det är förutbestämt är något helt annat.
Går tillbaks och läser om ditt Fortuna-inlägg (se nästa kommentar),dvs samma diskussion om determinism och fria val."Oavsett hur du väljer hamnar kulan i rätt fack" skrev du.
Det är någonting som skrämmer mig i det synsättet. Som har med underkastelse och lydnad att göra .. om gud så vill, brukar mina arabiska patienter säga.
Gud bevare mig !
http://onkelolof.blogspot.se/2012/06/fortuna.html
Att saker hamna på rätt plats är inte det samma som att det är förutbestämt var den platsen är.
Att orsakskedjorna korsar varandra är lättare att se som logiskt eller för den delen förutbestämt.
Tror vi ska plocka bort determinismen i det här. Den är alldeles för snäv för för att ta till som modell i detta samanhang. Den får bara resonemanget att stanna upp i en ödesmättat deprimerande tanke. Bättre att se att de fria valen faktiskt har en betydelse...
När Jesus återkom till Jorden
så lindades han och lades i en kundvagn
utanför Ikea. På vägen in i köptemplet så läste han den tidning som fanns i vagnen och blev förbannad.
Han kände sig ensam och förstod att han skulle spikas upp på fasaden om han verklige sade vad han kände och visste och därför kände och tänkte.
Samtidigt snavade en fjäril på ett gruskorn i Sahara och blev tvungen att ta hand om sin fot så att vingarna fick vila och att orkanen över Atlanten uteblev av just den orsaken...
Når Jesus blev äldre så skickades han till AMS för omskolning...
Sommaren bör dock njutas av.
Alla Önskas en trevlig och stärkande sommar, så att vi till hösten...
Roland
*
Olof,
Om något är "rätt plats" måste det finnas något som är fel plats .. ?
Roland,
Tack det samma !
Värst vad det här var svårt att släppa …
" I den stora helheten får dina val effekter som i det stora alltid blir rätt. Så fort kulan landar så är den på rätt plats."
Jag blir distraherad under operationen och orsakar patienten en gallgångs-skada vilket ger henne livslånga men. I den stora helheten blev det rätt ?
(Jag hade kunnat uppmärksamma att det var dålig koncentration på salen och därmed förhindrat skadan. I den stora helheten ingen skillnad ?)
Forskarna som var med att ta fram atombomben som sedan fälldes över Japan tänkte säkert både en och två gånger vad de var med att bidra till. Man kan tänka sig att det var banala tillfälligheter som avgjorde deras val. I den stora helheten blev det rätt, hur de än valde ?
Vilket ansvar har man för sina fria val om effekten av valen "i den stora helheten alltid blir rätt" ?
Är ortet "ansvar" det bästa i sammanhanget. Är det inte det ordet som gör att handlingar aldrig kan bli minsta bemödande.
Bemödandet ligger inte alltid i den fysiska handlingen utan i tankeprocessen bakom. Om du litar på dig själv och din värdegrund, vilket du borde, och handlar därefter utan att vända och vrida på om handlingen är mer rätt, god eller produktiv, så kommer du att märka att dina handlingar blir båda goda rätt och väldigt ickebemödande.
Det enda "det stora hela" kräver av Eric och OO är att dom ska vara just Eric och OO...
Nej, det krävs att Eric blir en bättre Eric.
Det där uttalande förstår jag inte alls...
Bästa Olof,
Vi har gått länge kring gröten så det mesta blir upprepningar.
Livet är fantastiskt.
Eller snarare, det skulle kunna vara fantastiskt, om vi besinnade oss.
Jag delar Rolands ångest, ilska och förtvivlan över hur illa vi bär oss åt, hur dåliga vi är på att ta ansvar.
Det krävs att Eric blir en bättre Eric.
Fria val. Frihet under ansvar. Att vara människa har i allt väsentligt blivit en moralisk uppgift. Som bäst sammanfattas i Den gyllene regeln. En mänsklig kod för omtanke och respekt, ett försvar mot övergrepp och ondska. Om det duger att "lita på sin egen övertygelse och handla därefter" så går Hitler, Breivik och de som plundrar jorden och haven fria.
Jag kan inte dela din livsglädje så länge världen utanför Broby och Hammarby sjöstad är så full av barbari. Eller om man så vill, när så få är så hyggliga och anspråkslösa som Onkel Olof.
Det gör för ont.
Eric är bra som han är. Hitler och Breivik påminner oss om vilka vi kunde ha varit, men som våra fria val inte lät oss bli.
Gör vi vårt bästa?
Antagligen...
Vem är jag vi med?
Olof,
" Gör vi vårt bästa ? " Nej, det tror jag inte. Om vi talar om att leva efter den Gyllene regeln.
Anonym,
" Vem är jag vi med ? " Intressant fråga, som hela tiden finns i bakhuvudet.
Ingen kan fullt ut förstå en annan människa, alla är i slutändan ensamma. Jag är inte vi med någon. Och kan då heller inte ha förväntningar och ställa krav på någon annan än mig själv . " Det krävs att Eric blir en bättre Eric."
Vi är sociala varelser, beroende av varandra, beroende av att vi gemensamt tar ansvar. Jag är vi med alla. Och kan då ha förväntningar och ställa krav på alla andra. Och kan känna " förtvivlan över hur illa vi bär oss åt ".
Bästa sättet att ta sitt ansvar för oss är nog att börja med mig.
Eric
Bästa sättet att ta sitt ansvar för Oss är nog att börja med Mig.
Kunde inte låta bli att förtydliga ditt budskap.
Jag är vi med vem?
Vi har (gener) arketyper på både
ont och gott,om de goda generna, löper amok så blir vi oense med oss själva som kan ge strider i natten,
eftersom de onda arketyperna kan behövas i en galen framtid.
En bättre Eric, vad skulle det kunna vara om vi lämnar moraliserandet och
visar en bild av världen där de girigaste och hänsynslösaste styr Jorden genom att verka utan att synas
men att det nu börjar synas för många att verkan är förödande.
Med en sådan bild som bakgrund
Och om alternativen kan göras trovärdiga så kanske många människor
som inte biter den hand som föder dem
kan ges en tro på framtiden i en gemenskap med Jorden och med varandra
som gör att nya perspektiv leder...R
Skicka en kommentar