Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

torsdag, mars 08, 2012

Ensam är stark




" Tillsammans är vi starka "
" Det är bara döda fiskar som simmar med strömmen."

Privata Ersta sjukhus tar emot landstingspatienter, försäkringspatienter och egenbetalande patienter.
Den sista kategorin har kommit till på senare år efter ett avtal med ett företag som förmedlar överviktsoperationer. Dvs privatpersoner någon stans i landet, som fastnat i en vårdkö, tar av egna pengar och betalar vad operationen kostar på Ersta, plus arvode till firman som förmedlar. Mot detta har jag en himla massa invändningar.
Som överviktskirurg på Ersta är jag med och opererar egenbetalande. Under tyst protest.
Men när förmedlarföretaget vill bjuda på flott middag, för att fira "det goda samarbetet ", då får jag problem. Vilket väl kan uppfattas som spel för galleriet och lätt patetiskt, eftersom jag faktiskt deltar i verksamheten.
Hur som helst kändes det rätt bra att stanna hemma. Det svider alltid att hamna utanför gemenskapen. Men att bara simma med, det svider också.

3 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Nu har jag läst det här blogginlägget fem gånger.

Kanske blir det lättare och operera de betalnade om du tänker att det är din egen åkomma du operarerar...

ERIC SECHER sa...

Tror man skall hålla isär den enskilda patienten och de synpunkter man kan ha på "systemet" (vet vad du tycker om det ordet ...:).
Tar hand om den egenbetalande som alla andra, OCH förstår att den enskilde kan prioritera att ta sina sparslantar (alt bara nagga lite av större förmögenhet i kanten). Men jag tror verkligen på grundtanken att ALLA skall ha samma tillgång till basala behov som "skola-vård-och omsorg". Genom att öppna upp, som det borgerliga styret gör, för privata lösningar så överger man den övertygelsen. OCH genom att delta i en middag som den jag berättade om så "känns" det som jag valt sida - fel sida.

Onkel Olof sa...

Jag håller med dig.

Livet ger oss tyvärr inte alltid möjligheten att välja fullt ut. Vi kan kalla det för den ideologiska livskonflikten. Den tror jag alla har på något sätt...