Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

måndag, december 24, 2012

Tro, hopp och kärlek


                         Julen är mycket mat och många paket. För oss.
                         Till slut hamnar alla snöflingor på rätt plats ? Hoppas det.
                         GOD JUL !

lördag, december 22, 2012

Vår känsla för rättvisa



Får väl nästan be om ursäkt för alla P1- inspirerade inlägg det här dygnet ..
Men kan inte motstå att rekommendera dagens " Kropp och själ " - "Sinne för rättvisa ".
Hur man än vänder och vrider på det - vi har ett djupt nedlagd behov av att dela lika.
Och omvänt, när vi inte gör det så handlar vi emot vår innersta vilja ?
Intressant synpunkt i slutet av programmet, att när den som har det sämre ställt delar med sig till den som har det bättre, då mår båda sämre. Kan de blir mer övertygande ?

Hur skall man sen förklara att vi obekymrat kan promenera förbi tiggaren med fullproppade kassar ?




Jekyll och Hyde ?



Lyssnar på delar av lördagsintervjun med Fredrik Reinfeldt. Tomas Ramberg är inte att leka med, men att FR skulle bli svarslös finns inte på kartan, svaren kommer som rinnande vatten. Det blir en tävlan i att vara snabb och påläst, och självklart slutar matchen oavgjort.
Men var finns känslan, var finns värderingarna, var finns det mänskliga i all sifferexercis ?

Kan LYSSNA hur många gånger som helst på det HÄR klippet från moderaternas partistämma. Är det ett påhitt av en duktig imitatör ? Nej, knappast. En flirt med miljöpartiet ? Ja, det kan det vara.
Men det skulle också kunna vara vad Fredrik Reinfeldt innerst inne tänker.

All erfarenhet, och mycket vetenskap, säger att en och samma människa kan vara höjden av godhet och höjden av ondska. Och alla vet att vi som människor har ett oändligt socialt behov, dvs ett behov av att att anpassa oss till gruppen och att bli bekräftade. Därför är det fullt möjligt att Fredrik Reinfeldt fortsätter att köra sin (meningslösa) sifferexercis och samtidigt inser att det han strider för är kvalificerat vansinne.
Den dag "vi" är tillräckligt många som slutar att springa i konkurrens - och jämförelsehjulet kommer FR med glädje att upprepa vad han sa på stämman ?

C på nytt ? (2)



Centerns förslag om fri invandring kan, som allting annat, uppfattas på olika sätt.
Här är tvenne tolkningar, av två som brukar tolka lika :
Fria Tidningen
Birger Schlaug

Är det förslaget, avsikten eller avsändaren som skall bedömmas ??

Den gångna veckan har vi brottats med kulturkrockar på jobbet. Ett paradis för den främlingsfientlige, en utmaning för multi-kultin.
Är man sjuk och rädd ställs allting på sin spets.
Nöjd med min övertygelse, och den här gången även med insatsen.

Möjliga samtal




I ett ofantligt brus av möjligheter är det ofta slumpen som avgör vad man hör och ser.
Istället för att läsa tidningen slog jag på P1. Och hamnade mitt i ett "möjligt samtal ", mellan Simone de Beauvoir och en tänkt väninna. Tio minuter radiopjäs, som ringar in ett sekel av uppror.
Författare Nina Björk.
Tack slumpen !
                                                 
                                                    Möjliga samtal - kl 08.50

Att välja



Man väljer själv hur man skall reagera ? Över samma sak kan jag bli antingen förbannad, upprörd, full i skratt eller ledsen.

I adventspresent fick jag en kalender med trisslotter. Det är spännande varje morgon. Och på något märkligt sätt är jag nära att vinna hela tiden.
Så är det förstås inte, utan triss-makarna får det att se ut så. Varje lott innehåller ett flertal "två-av-samma", väldigt ofta är det högsta vinsten 100.000. Men den delas bara ut 6 gånger, av totalt 1.636 986 vinster. Och ändå får jag intryck av det är nära, hela tiden.

Den här gången väljer jag att bli full i skratt.
Men för det mesta väljer jag att bli upprörd och förbannad, över all världens lurendrejerier.

torsdag, december 20, 2012

Midvinter




Midvinternatt. Nu blir det inte mörkare, utan bara ljusare.
Mörka stunder, ljusare tider - orden är onekligen värdeladdade.
Vi behöver ljuset för att må bra, ingen tycks mena att mörkret främjar hälsan.
Vi kan uppskatta ensamhet, stillhet, och lugn och ro. Men inte mörker.
Håll i alla fall med om att midvinternatten kan vara hisnande vacker.
BILD: Cykelväg på Ingarö.



onsdag, december 19, 2012

C på nytt ?



Centerpartiet snickrar på ett nytt partiprogram. Bl.a förordas fri invandring (sic).
Alla har ställt sig oförstående.

Om en idé inte verkar bisarr till att börja med,
så är den ingenting att hoppas på.
Niels Bohr

Kanske dags att plocka ner Centerpartiets Valpraktika (1994) från hyllan ?
I den kan man bl.a läsa Anekdot för sänkande av arbetsmoralen.


tisdag, december 18, 2012

Små bekymmer



Krockade med bilen vid Sickla stormarknad i helgen. Mycket känslor, en del att fundera över, och goda möjligheter att tillämpa sina rättesnören ?

Det var ont om platser i julruschen, och istället för att cirkulera runt  ställde jag upp mig och inväntade att någon skulle lämna sin plats. Efter fem minuter kom tillfället. En annan parkeringssökande bil passerar då det utkörande fordonet och stannar. Jag rullar framåt och börjar svänga in mot den tomma rutan, samtidigt börjar den andra aspiranten att backa in mot samma plats. - Nej du, den här platsen är min ! Jag stannar när jag märker att han inte slutar backa, och börjar tuta. Men han fortsätter, och min vänstra främre flygel skrapar i hans vänstra sida.
Polisen avböjde per telefon att delta i vår förhandling. Om jag kört in i honom eller om han backat in i mig lyckades vi  inte bli överens om. Den nöten får försäkringsbolagen knäcka.

Glad att jag behöll lugnet. Skall inte överdriva, men det kändes faktiskt som om de dagliga funderingarna på världens orättvisor hjälpte mig att hålla distansen. Naturligtvis kommer jag att lägga fram min uppfattning, men knappast gräma mig om den här motståndaren är flinkare än jag på att blidka domarna. Man skall ju välja sina strider ..

måndag, december 17, 2012

Var god dröj kvar ..



Har varit utan mobiltelefon en vecka. Ingen abstinens, ingen saknad, snarare befrielse. Men inte så uppskattat av andra.
Nu är jag på banan igen.

Att gå sin egen väg utan att hamna utanför - inte så lätt.

Förlorare




Igår såg jag två dokumenetärer utifrån. Den ena om matsvinnet, den andra om Lance Armstrong. Båda var tänkvärda och sorgliga. Och kanske kan man säga att båda handlade om skygglappar.
Lance Armstrong var besatt av att vinna Tour de France, i den rika västvärlden är vi besatta av vår materiella standard. Den som är besatt skyr inga medel, och glömmer världen utanför. För Armstrong blev det självklart att droga sig, västvärlden ratar krokiga morötter och bananer med små skönhetsfläckar, allt för perfektionen. Målen helgar medlen.
Det var märkligt att höra Armstrong, hur han kunde ljuga så obesvärat, och med sådan övertygelse. Detsamma kanske gäller oss som slänger en tredjedel av maten, samtidigt som en miljard människor går hungriga. Skygglapparna fungerar.

Men i slutändan är alla förlorare ?

Fuskaren
Slöseriet
Goodbye Lance


lördag, december 15, 2012

Ge inte upp ?



Den gamla mountainbiken, igen ..
På väg till bio i går kväll ville bakhjulet inte riktigt snurra fritt. Det var väl snön som kilade in sig ? Väl framme blev jag varse att hela bakpartiet var löst. Idag kunde jag konstatera att ramen var helt av på tre ställen. Min kompis smeden, granne med Wasavarvet, skakade på huvudet.
Med tanke på hur kär hon är mig så känns det öförlåtligt att jag inte inte kom iväg i höstas. Nu skall det mycket till ..
Tveklöst uppför jag mig av och till som strutsen. Men det kanske man kan säga om hela mänskligheten ?

Blomman i fönstret har jag i alla fall tagit väl hand om.
Och "Hildur" mår prima.



fredag, december 14, 2012

Kärlek


                                              Väl värd alla utmärkelser !


torsdag, december 13, 2012

Easy ?



                                  I have been to Kebera, Nairobi.
                                  Impressed by their enthusiasm,
                                  in middle of the poverty.
                                  But is it really this easy ?

Julsaga



                       Den HÄR sagan kan man läsa många gånger.

onsdag, december 12, 2012

Ensam på vintern



                                         Känner mig större på vintern
                                         Det är jag rätt ensam om




Larmet går



                                                        Исправить звук!

tisdag, december 11, 2012

Rövspark



Onkel O brukar hävda att det ofta behövs en "rövspark" för att man skall göra det man bör. Att vi inte kommer till skott kan ha olika anledningar, men det ska man inte fördjupa sig i. Utan istället tacksamt låta sig sparkas över kanten.
Igår såg jag ytterligare en dokumentär  om vår vedervärdiga kötthantering (Älskade kött). En spark som borde få vem som helst att  ändra livsstil, och bli vegetarian ? Eller åtminstone en medveten köttätare. För miljön. För klimatet. För djuren. För hälsan. För hedern.
Den livfulle, fransktalande bonden, som guidar oss genom vansinnet, är kunnig, arg och förtvivlad, och ändå hoppingivande . Dame Jane Godall, som vigt sitt liv åt shimpanser, bidrar med det djupaste allvaret och bestörtningen. Åtskilliga, bl.a från Afrika, försöker förtvivlat förklara det orimliga med industriell djurhantering, och värdet av att leva i symbios med djuren.

Tagen gick ner i garaget, satte mig i bilen, åkte till landet, skottade mig fram till det kalla sommarhuset, rökte en pipa, backade ut genom drivorna, körde ner i ett dike, satt ohjälpligt fast, grannarna sov, kröp ner i en sovsäck, märkligt obekymrad. På morgonen fick jag hjälp av snälla människor, anlände till jobbet två timmar sen, efter ännu ett missöde som jag inte vill vara utan.
Nästa dikeskörning  blir en "rövspark" ?

måndag, december 10, 2012

Att stå emot



Riktiga kockar brukar ha en uppsättning knivar för olika ändamål, alltid nyslipade.
Jag har också några olika knivar, men har kommit fram till att den stora tandade brödkniven, som aldrig behöver slipas, klarar det mesta. Men så är jag heller ingen riktig kock.
En gång besökte jag  professor Maruyama i Tokyo, Japans mest beryktade magcancerkirurg. Hans yngre adepter dissekerade med hjälp av diatermi och ultracision och andra nymodigheter, men själv höll han fast vid saxen. En gigantisk sax, säkert 30 cm, med vilken han kunde frilägga minsta struktur. Det var en fröjd att skåda.
Det går rätt bra med gamla telefoner, kameror, cyklar och skidor också. Men det gäller att stå emot.



söndag, december 09, 2012

Mer moralism



Framför Akademibokhandeln vid Sergels torg ligger ett berg av säckar med vinterkläder som stockholmarna skänkt under dagen. Helt fantastiskt !
Tanken slog mig, vad gör mina tröjor för skillnad, kan jag inte lika gärna behålla dom ?
Väldigt snabbt (skönt ..) blev svaret nej. Det är väl precis den frestelsen/den ursäkten - att mitt bidrag är för litet för att betyda något - som det gäller att motstå/ta kol på.
I kväll ska kläderna transporteras till lagret i Bromma, gås igenom och sorteras, och sedan tillbaks till samma plats för att delas ut i morgon kväll… Ringer, utan framgång, några samtal och vädjar till Kulturhuset att upplåta något utrymme för kort förvaring och sortering. Det kan vi inte ta på oss. 
En annan gång kanske ? När det blivit riktigt inne att ställa upp på varandra ?

Till var och en ..



Ombuden på klimatkonferensen är utskickade för att i första hand bevaka det egna landets intressen, snarare än jordens framtida klimat. Statsministerns dom vid hemkomsten betyder mer än den som kommer att fällas av kommande generationer.
Samma tanke återkommer ständigt. Det är VI själva som måste ta ansvar, och hjälpa de stackars (?) politikerna att våga mer.
Om JAG tycker det är fel och orättvist att VI som belastar klimatet mest också är DE som kommer lindrigast undan så är det MIN skyldighet att ändra MITT beteende. Även om det svider.

Med anledning av den kalla vintern har Soppkök Stockholm idag en insamling av varma kläder på Sergels torg.
Går in garderoben och vittjar mitt överflöd. Och drabbas direkt av problemets kärna. Att offra sig. Jag tycker om alla mina tröjor, några har t.o.m sin speciella historia. Detta skall vägas mot att andra kan tvingas att tillbringa iskalla nätter utan tak och värme.
Lägger ner min favoritflies och en kär tröja med luva i ryggsäcken och cyklar ner till plattan.
En droppe i havet, men någonstans måste vägen från ord till handling börja.
Till var och en efter behov, från var och en efter förmåga ?

Vinteröde (4)



I natt kröp termometern ytterligare några grader ner, och isen i Hammarby sjö breder ut sig.
I morse hade isen lagt sig i nästan hela viken, och vi kunde konstatera att mälarungdomarna var ute i sista sekund. Idag hade de ohjälpligt suttit fast i isen.

Nästan oundvikligt att inte dra paralleller…
Läser i DN att klimatansvariga politker fortsätter att skjuta problemet framför sig. Kyotoavtalet, som knappast räcker för att få oss på en hållbar kurs, förlängs till 2020. Och alla håller tummarna att vi då inte sitter "ohjälpligt fast", utan fortfarande kan ta oss ut på fritt vatten.

Vinteröde (3)



Igår förmiddag spände vi på skidorna för att ta en tur i det sagolika vintervädret.
Döm om vår glädje och förvåning, när vi såg att den övergivna segelbåten var befolkad. De bägge ungdomarna hade återvänt och skottat av snön från däck och sittbrunn, och skulle fullborda höstseglatsen in i Mälaren. Grannen kunde senare berätta att de satt segel ,motorn startade väl inte, med sikte mot Skanstull. Det måste ha varit en mycket speciell seglats.

Vinteröde (2)



Vi har blivit allt mer bekymrade över segelbåten som ligger kvar i Hammarby sjö.
- Är det inte dags att ringa polisen, eller fritidsförvaltningen ?
- Ja, men det har säkert någon annan som redan gjort.
- Ja, troligen ..
- Eller också tänker alla som vi, att någon annan ..
- Ungefär som en massa andra frågor, någon annan får ta första steget ?
- Ja precis. På måndag ringer vi !
- Ja, det gör vi !

onsdag, december 05, 2012

Dublett



Så spelade tillfälligheterna ett spratt igen.

Läser varje dag några sidor ur Nina Björks Lyckliga i alla sina dagar .. Vill inte att den skall ta slut för fort, vill så gärna vistas i den där totala samsynen så länge det går. Sen tar frustrationen vid..

Medan jag satt där med boken igår eftermiddag så trillade det ner ett paket från brevinkastet i  hallen. I det tjocka kuvertet låg uppenbarligen en bok, inte hade jag väl beställt något ?
Döm om min förvåning när jag ser att det är ännu ett exemplar av Nina Björk. Inuti låg en vänlig hälsning från storkusinen, som hoppades på snart återseende. Boken hade han köpt enkom till mig på mässan i september, med hälsningar från författarinnan själv.
Jag blev rörd, nästan lite tårögd.

Vissa människor skall man inte tappa kontakten med.

Saknad



Killarna på Shell-macken och killarna på Björknäs Varf påminner om varandra.

För några månader sedan fattades beslut om ny Skurubro, som med stor sannolikhet kommer att gå där varvet nu ligger. Jag trodde Kjelle och Hasse skulle vara otröstliga. Men dom gick i samma lunk, drack kaffe klockan tre, och såg inte särskilt ledsna ut över att deras livsverk kanske skulle jämnas med marken.
I helgen fick jag veta att Shell tänker inrätta en obemannad tankstation nedanför mig på Folkungagatan. Ett cyniskt och omänskligt beslut kan jag tycka. Macken, en av de sista med betjäning (dvs man får hjälp att tanka m.m) har drivits sedan 1962 av samma familj. Idag trodde jag att Owe, Peter och Anders skulle var otröstliga. Men dom var lika glada och hjälpsamma som vanligt, övertygade om att livet  går vidare.

Är det bara jag som biter mig fast, och har svårt att skiljas ?


måndag, december 03, 2012

Vi i femman



Naturligtvis är det glädjande när kritiken kommer "inifrån". Och naturligtvis är det Andreas Cervenka som levererar, igen. Med ännu en sågning av ett vansinnigt ekonomiskt system. I Svenska Dagbladet !
HÄR
Hur svårt kan det vara ? Cervenka föreslår att vi skickar femte-klassare till nästa klimatmöte. Säkert en bra idé. För vad som saknas är inte mer kunskap, djupsinnighet och list, utan just barnets ofördärvade klarsyn. Typ kejsarens nya kläder ..




söndag, december 02, 2012

Vinteröde




För några veckor sedan klev ett yngre par i land från den här segelbåten. Sen har vi inte sett dom, båten är lämnad åt sitt vinteröde.
Undrar vad som hänt. Någon som vet ?

4 grader som ändrar allt



Är på Konsum för att växla in femhundra kronor i kontanter. I kön til kassan ser jag SvD:s förstasida - Fyra grader som ändrar allt. Någonting får mig att köpa ett lösnummer. Kanske får jag svar på frågan som hela tiden gnager : varför har vi så svårt för att ta klimathotet på allvar ? Eller omvänt, hur lyckas vi bagatellisera ?

I artikeln presenteras en jämförelse. Nämligen, om medeltemperaturen istället för att höjas skulle sänkas med fyra grader, då skulle vi få en ny istid ! Plötsligt blir det uppenbarat, att det som spontant uppfattas som små obetydliga temperaturskillnader, i jämförelse med årstidsskillnader på upp emot 50 grader, i själva verket kan vara avgörande, och förödande.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, avslutar:
Starten på vår civilisations enorma framsteg kom, menar han, när vi började bruka jorden. Under istiden hade vi inte samma möjligheter. Det har vi inte heller i en fyra grader varmare värld.
- Stora delar av vår förmåga att försörja oss kan kollapsa. Planeten bryr sig inte om mänskligheten som art klarar sig. Frågan blir hur många som överlever.

Hur länge till kan jag leva mitt västerländska liv, med en konsumtion som vida överskrider vad jorden tål, utan att skämmas ihjäl ?
Att skylla på politikerna duger inte.

fredag, november 30, 2012

Prekariatet



Det finns många sätt att beskriva drömmen om ett annat samhälle än det som bygger på girighet, konkurrens och utslagning. Ett sätt är att beskriva och benämna de faror som följer med otrygghet och utslagning. Jämlikhetsanden kunde släppt anden ur flaskan, men så blev det inte, etablissemanget lyckades få på korken  i tid. Men det fortsätter att jäsa i flaskan, och snart är det dags igen. Occupyrörelsen bör inte ses som en misslyckad parentes, utan en föraning om vad som måste komma. I längden blir det ohållbart att allt fler tillhör prekariatet, dvs står utanför arbetsgemenskapen Det tror i alla fall engelske ekonomiprofessorn Guy Standing, på besök i Stockholm, som intervjuades i dagens Studio ett, av Åsa Secher.
Det tror vi på.

torsdag, november 29, 2012

I den andres ..



Läser Lars Epstein i DN, som varit på det senaste soppköket.
...
I Stockholms län beräknas antalet hemlösa nu vara 8343, vilket är ungefär detsamma som för hela landet för 13 år sedan. 
Det är inte lätt att föreställa sig hur det är att vara hemlös. Men man kan ju alltid försöka, nu när vintern nalkas.

Man kan ju alltid försöka
.
Jo, det var just det. Försöka. På riktigt.

Läs lika gärna Onkel Olof i Why poverty ? Ask why 

Bekräftelse: När jag googlar på "i den andres stol"  kommer bilden ovan (min) upp överst.


Innan - och utanför



En julskiva att att hålla utkik efter !

Initiativtagaren Anna Stadling, om varför det bara är kvinnor som medverkar :
Till en början var det inte tänkt så, men av någon anledning som vi inte styrde över föll det sig väldigt naturligt. Det var många kvinnor som spontant sa ja och då tänkte jag att varför inte göra den här skivan med bara kvinnor.
Känns OK att kvotera till makt och inflytande. I gengäld kan man hoppas att män blir insläppta i den omtänksamma gemenskapen ?

Hälften av intäkterna från skivan går till Frälsningsarméns sociala arbete.


onsdag, november 28, 2012

Ask why



Att förenkla, generalisera, vara fördomsfull, placera i fack och sätta etiketter. I motsats till att vara öppen för nyanser och komplexitet, nyfiken på det annorlunda, och intresserad av att ifrågasätta. Känns onekligen igen. Mänskligt ?

Vill jag påminna kollegorna om att läkare faktiskt har rätt bra betalt, då måste jag göra det med glimten i ögat, dvs ha nödutgången klar. Annars löper jag risken att hamna utanför gemenskapen. Att kort och gott bli "kommunisten". Ett pris som oftast är för högt.

tisdag, november 27, 2012

Förnöjsamhetens domäner



OO påpekade att det kan vara svårt att skilja "ingen smak" från "subtil smak", apropå herrgårdsosten.
Och det är ju sant. Innan den sista skivan är skuren kanske jag tränat upp sinnet så pass att det subtila blir som lagrat.

Oundvikligt att inte halka in på förnöjsamhetens vida domäner. Där kan man fynda.
Att t.ex beklaga sig över jobbet hör till, men hur smaklöst är inte det, i ordets andra betydelse ?
Typ:
- Idag har jag opererat tre gallor, gud så tjatigt !
- Du menar tre olika människor med gallstenssjukdom ?
- Ja ..
- Var det onödiga operationer ?
- Nej ..
- Så du har befriat tre människor från lidande ?
- Ja ..
- Och det kallar du tjatigt ?
- Mena´ inte riktigt så ..
- Hur många tror du har den möjligheten, varje dag ?
- Nej, det är sant ..
- Borde du inte känna dig väldigt nöjd, med dina tjatiga operationer ?
- Jo, kanske ..

Bilden är från Norrtälje. Innehållet i en bortopererad gallblåsa. Fullt av små stenar, som alla kan djävlas om det vill sig.

måndag, november 26, 2012

Utan smak



Andra avsnittet av Why Poverty redogjorde för Bob Geltoff och Bonos  försök att bekämpa fattigdom i Afrika. En mycket uthålligare och mer omfångsrik insats än jag hade en aning om.
Filmen gav en nyanserad bild, där flera kritiska afrikaner fick komma till tals. - Why don´t they talk with us ? En invändning som känns bekant. "Förändringar kommer underifrån".

Som vit och välbärgad har jag andra problem.
Ville spara några kronor på att köpa ost till extra-pris, Herrgård för 70 kr kilot. Men den smakar absolut ingenting, över huvud taget ingenting.

Som vit och välbärgad har jag egentligen ett större problem. Det är inte bara osten som har för lite smak …


söndag, november 25, 2012

Varför ?


                                                Birger Jarsl gatan i förrgår
                                                 

Why poverty ? Ask why.



" Why poverty " - varför fattigdom ?
Idag sändes det första av åtta avsnitt i SVT 2, kallat "Välkommen till världen".

Vi fick följa familjer och fr.a kvinnor i San Fransisco, Sierra Leone och Kambodja.
Som väntat gripande och upprörande. Blev mest tagen av den indiske gynekologen på Gondama referral center, som trots 25 år  i Afrika hade sitt engagemang och sin hängivenhet i behåll. Men naturligtvis besviken på hur fattiga människor försummas, trots stora rikedomar i landet.
- But I am just a simple doctor, it is up to you, and the politicians !
Eller har vi alla en skyldighet att göra vad vi kan för att dela på välståndet ?
Eller är det okey att somliga drar nitlotter, och vi andra tittar på ?
Eller har de fattiga sig själva att skylla ?
Ja
Nej
Nej

Kommande program innehåller säkert fler försök att besvara frågan.
Kanske kommer man också att fundera över varför denna satsning görs just nu.

Nattbus(s)





fredag, november 23, 2012

Kvinna från landet



Min tolkning blir feministens.

Det ligger en man på Norrlandsgatan, omgiven av människor. Han är medvetslös, ligger i framstupa sidoläge, över honom står en medelålders kvinna på huk och kontrollerar puls och andning, hennes make talar i telefon och undrar varför inte ambulansen kommer. Det framkommer att kvinnan är narkosläkare på besök från Östersund. Mannen har vinglat och fallit handlöst, men inte blivit påkörd. Läget är under kontroll.
Så kommer polisen, och en halv minut senare två sjukvårdare med bil. Och en sorglig föreställning spelas upp.
Kvinnan presenterar sig och börjar redogöra för förloppet, men blir omedelbart uppmanad att dra sig tillbaka, hennes make (som är första ögonvittne) får samma tillrättavisning. De två poliserna försöker få kontakt med den medvetslösa mannen, vilket inte går (!), medan sjukvårdarna drar upp mannen på en bår och lägger honom på rygg och höjd huvudända, varvpå han börjar kräkas ymnigt. Kvinnan går fram för att hjälpa till (dvs rädda mannen från att kvävas), men blir åter avvisad av den ena konstapeln. - Du är visserligen doktor och allt det där, men våra sjukvårdare här kan sina saker och behöver inte din hjälp ! Hon drar sig snopen tillbaka igen.
Innan bilen åker därifrån frågar hon vänligt, på norrländska, till vilket sjukhus de tänker åka. Hon får (förstås) inget svar, men går då fram och tar ett kort med sin mobil av ambulansnumret på flygeln.
Jag beklagar storstadsbemötandet, men hon verkar ta det med ro, mer intresserad av hur det skulle gå för "hennes" patient.

Tänk tanken, att samariten som står hukad över den medvetslöse istället är en manlig narkosöverläkare, som pratar myndigt på stockholmska. Säg inte att det inte hade gjort skillnad !

Den vanliga samvetsfrågan: Gjorde jag vad jag kunde ?
Svaret känns inte självklart.