Om förnuftet vill ge råd åt aktörerna i deras egenskap av moraliska jag, kan det inte använda något annat språk än vinst och förlustkalkylens eller kostnads-och intäktsberäkningens språk.
Förnuftet erbjuder jaget förmågan att förvandla jagets egna intentioner till mål som ska styra den andres beteende; kärleken inspirerar däremot jaget till att acceptera den andres intentioner som sitt eget mål. När förnuftet är som mest etiskt utvecklat går det storsint med på att tolerera den Andre. Kärleken skulle inte nedlåta sig till ren tolerans; den vill istället ha solidaritet - och solidaritet kan innebära självförnekelse och självförsakelse, den sorts inställning som förnuftet skulle ha svårt att försvara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar