Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

onsdag, juni 30, 2010

Carl- Einar Häckner


Kollar in dagens programtablå för Studio ett, och ser att de uppmärksammar trollkarlen Carl-Einar Häckner.

På väggen i " vardagsrummet " hänger ett gulnat urklipp på den fundersamma trollkarlen, med duva i håret. Bilden och den ofullständiga undetexten ( nedre vänstra hörnet saknas) har gäckat mig i över tio år:
................ Den gillar alla som duger. För att duga måste man prestera. Ingen talar om att leva..

Vem är " Den " ?

De är på tiden att jag finner den felande meningen.
Tar cykeln till Kungliga bibliotket för att titta i ett exemplar av DN från den 11 oktober 1998. Bara för att gäckas ytterligare. Har glömt låset till cykeln, och naturligtvis är jag helt chanslös mot den formelle ordningsvakten.

Klockan är nu 14.08 och jag sitter i " vardagsrummet ", med datorn i knät, och sneglar upp mot trolkarlen.
Alldeles strax skall jag lägga låset i ryggsäcken och återvända till Kungliga biblioteket.
Klockan 16 börjar Studio ett.

(Robin Söderling från klara sig själv mot Nadal .....mysterier går före.)

tisdag, juni 29, 2010

Kärlek och förnuft (3)






















Igår åkte båten i sjön. Grabbarna på Björknäsvarvet var på strålande humör och masten kom på plats utan intermezzon. Så nu kan semestern börja.
En semester som vi inledde med att sitta på en bar och se Brasilien utklassa Chile. Brassarna verkar omutliga.
Mycket godis kvar i påsen. I kväll får man suga på Spanien-Porugal-karamellen. Hoppas inte någon av lagen biter sönder pralinen direkt. Det är spänningen, rafflet och ovissheten som är tjusningen.
Vilket anknyter, med lite god vilja, till Bauman, kärleken och förnuftet.

Kärlek handlar om värden medan förnuft handlar om nytta. Världen som den ses av kärleken är en samling värden; världen som den ses av förnuftet är en samling nyttiga föremål. De båda kvaliteterna - " värdets" och " nyttans " blandas ofta samman: är inte en sak värdefull därför att den är nyttig ? Så talar förvisso förnuftet - och det har talat på det sättet sedan det en gång vaknade upp i Platons dialoger. Sedan dess har förnuftet ansträngt sig att att annektera " värdet " och kasta bort allt som motstår annektering, att enrollera " värdet " i " nyttans " tjänst, att göra värdet till nyttans tjänare eller biprodukt.

söndag, juni 27, 2010

Tillsammans - igen



På Sveriges Radio gav man bort böcker som inte längre fick plats. Å visade stolt upp sina byten. Bl.a en goding, som jag passar på att göra reklam för - igen. Folke Tersman - Tillsammans, en filosofiskt debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat. Om hur vi i god tro lurar oss själva, att göra det som i slutändan missgynnar alla. Ett kollektivt dilemma.
Bilderna hämtade från en annan favorit, med ett liknande innehåll.

Dagens tips. England - Tyskland: 1-0

lördag, juni 26, 2010

Afrika i kvarten


I kväll tjoade och skrek vi igen, Å och hennes pappa. Och visst hjälpte det. Och visst var det precis så där rafflande som man kan önska sig, en underbar ljus sommarnatt. 2 - 1 till Ghana mot USA . Det, fotbollstokiga, fattiga lilla landet spöar stormakten med de oändliga resurserna. Nog känns det bra.

På verandan, dagen efter en lyckad midsommarafton, försjunker jag i Aftonbladet och en klockren debattartikel.
0,005 % skatt på internationell valutahandel skulle inbringa 300 miljarder kronor per år. Det räcker en bra bit, om man vill göra något åt att att en sjättedel av jordens människor går och lägger sig hungriga.
Det är snart 30 år sedan James Tobin lade fram det här förslaget (Tobinskatt). Äntligen börjar det tas på allvar, även i breda politikerkretsar. Det känns riktigt bara.

Vem gillar inte historien om David och Goliat ?
Vem älskar inte Robin Hood och Karl- Bertil Jonsson ?
Det handlar väl till syvende och sist om att släppa fram jämlikhetsanden. Och inse att vi alla vinner på det.

Om det sedan finns något utrymme kvar för ädel tävlan, och rafflande VM-matcher - det blir en knäckfråga.

fredag, juni 25, 2010

Alptoppar


Det är kravfyllt med storhelger.
Vi har förstås medlidande med dr A som vackert fick ta bakjouren hela midsommarhelgen. Men kanske är det en befrielse att slippa de hiskeliga förväntningarna, risken för besvikelse reduceras betydligt ?
Man kan ju också gå på tvärs för att komma ur greppet.
I kväll spelar Schweiz sin sista gruppspelsmatch i fotbolls VM, och om jag förstår rätt finns det en teoretisk möjlighet att de snuvar Spanien på åttonddelsplatsen. Schweiz ligger bra till - i mitt hjärta. Där trivs S allra bäst, därifrån kommer hennes älskade G och i augusti står där bröllop. I Schweiz har jag även lillebror med familj.
Så varför inte skippa midsommarförväntningarna, för att istället heja fram ett otippat alpland ?
( Om dr A kan finna tröst i fotbolls VM, eller har några känslor för alplandet, är mer än jag vet...)

onsdag, juni 23, 2010

The Black Stars


Det är precis så man vill att idrott skall vara. Rafflande och fullständigt ovisst, in i det sista.
Serbien är otroligt nära att peta in 2-2 mot Australien i slutminuten, och därmed peta ner Ghana från slutspelsplats.
Nyblivna Ghanafans, Å och hennes pappa, tjoade och skrek. Det hjälpte.
Nu väntar USA i åttondelen. 1 - 0 till Ghana ?

Helena Jonsson kommer igen


Det grymmaste inom idrotten verkar vara att inte leva upp till (mest andras) förväntningar. Vilket bara bekräftar vilka sociala varelser/krakar vi är. I vintras undrade jag om Helena Jonsson någonsin skulle resa sig.
Räddningen 2010 är inte familjen eller pojkvännen. Utan en professionell coach. I Helana Jonsson fall heter han Stig Wiklund, berättar Dagens Industri i ett stort uppslag den 16 juni. Det är det gamla vanliga - fokusera på det positiva, tydliga målbilder och tydlig utvärdering. För att ta revansch. Och bli bäst i världen.
Jag unnar Helena Jonsson all framgång. Hoppas bara att inte hela hennes självkänsla hänger på den där revanschen.

Kärlek och förnuft (2)

















Bauman.
Hjärtat har inget att skämmas för och inget att be om ursäkt för. Det kan lätt mäta sig med de normer som förnuftet förklarar sig vara stolt över. Även om förnuftet inte skulle erkänna det finns det en hjärtats ordning, en hjärtats logik, ja rent av hjärtats matematik - som är precis lika sammanhängande och eleganta som den som förnuftet stolt anför som skäl till sin överlägsehet.

Arvkungadöme
















Jag är en synnerligen lättpåverkad person. Gränslös, var visst ordet.
Av min rojalistiske far får jag ett urklipp. PJ Anders Linder, ansvarig för Svenska Dagbladets ledarsida, tycker till om monarki.
Efter fyra spalter, och en del ovidkommande påståenden, får han mig ändå att krokna, lite grann. Med ett antal rätt gångbara argument
- Arvkungadömet främjar det långa persp - vi växer upp och blir äldre tillsammans med medlemmarna av den familj som har fått som lott och öde att symbolisera nationen.
- Monarkin förblir den enda metronomen i landet som inte fibrillerar med tusen slag i sekunden.
- Tidigare anmärkte man framförallt på privilegierna, nu är problemet att det är synd om kungligheterna. Befria Victoria från hennes gyllene bur lyder klagoropen. Vad kronprinsessan själv har för åsikt bryr man sig inte om.

Sett med de här förlåtande monarki-ögonen blir det bara lite bekymmer, lite pinsamt, när symbolen inte håller måttet. Så har det varit sen 1973. Men symbolens dotter är ett fynd. Länge leve....

tisdag, juni 22, 2010

Fasader


Man bleker tänderna för att de skall bli vitare. Vita tänder är vackrare än bruna tänder. Med hyn är det tvärtom. Inget går upp emot en vacker solbränna, vem vill vara vit och blek ?
Helst skall det vita leendet i det bruna ansiktet se ut som en självklarhet. Ingen skall ana ansträngningarna som ligger bakom, det är viktigt Så viktigt att man gärna nödlögnar lite, om någon skulle vara fräck nog att fråga.
Idag fick jag en pik för mina bruna tänder. Det kändes inte bra. Rent av så illa att jag kommer att investera i någon undergörande tandkräm. Och hålla uppe med kaffe och vin, några dagar.
Fasader, fasader, fasader....

måndag, juni 21, 2010

Stilla på stället


Det framgår inte av (still)bilden, men det var en närmast vindstilla kväll. Ballongerna glider inte framåt, utan sjunker på stället.
Mer eld och mer gas betyder inte att det går framåt, bara att ballongen stiger, på stället.
Symbolik ?


Längst ner till vänster kämpar SKHLM -The Capital of Shopping-ballongen för att klara hustaken.
Vågar man hoppas ?

Kärlek och förnuft (1)






















Skall erkänna att jag fäller några tårar när Daniel håller sitt tal till Victoria. Inte i skadeglädjen över att grabben från landet klarar uppmärksamheten bättre än svärfar och svåger. Utan för för den kärleksfulla känslan han förmedlar.
- Jag skall göra mitt yttersta för att du skall förbli så lycklig som du är idag, säger han på slutet.
Kan låta som en självklarhet. Men modern kärlek brukar handla mer om att få (ta), än att ge.

Tar mig långsamt fram i Det individualiserade samhället av Zygmunt Bauman. Essä nummer tretton heter " Behöver kärleken förnuftet " ?

Förnuftet är en bättre talare än kärleken, och därför finner kärleken det ytterst besvärligt, ja, omöjligt, att rädda sig i ett samtal. Orddueller slutar i regel med att förnuftet segrar och kärleken såras. Argumentering är inte kärlekens starka sida.


Essä nummer tretton är avgörande. Som påminner åtskilligt om Tao Te Ching.
Fortsättning följer.

(Bild. Jakob, 7 år, Mörtviksskolan)

söndag, juni 20, 2010

Små portioner


Det blir lite frukost på avdelningen innan det är dags för jouravlösning. I matrummet sitter en äldre kvinna som blivit av med magsäcken p.g.a cancer. Det har gått bra efter operationen, nu kämpar hon tapppert med att få i sig några tuggor från en smörgås och en liten portion med filmjölk. Jag slår mig ner, och försöker att inte gluffsa i mig alltför obehindrat.
På TV visar de (förstås) bröllopsbilder till ackompanjemang av Benny Anderssons orkester. Min patient är upprörd över vad kalaset har kostat. Tänk på alla hemlösa, suckar hon mellan tuggorna. Om jag inte varit inlagd på sjukhus, då hade jag aldrig tittat.
Tillstår att jag under gårdagen, trots goda intentioner, inte lyckades hålla mig borta. Att jag blivit tagen av värmen, och utstrålningen. Hon ser helt oförstående ut.
Och jag tänker, att det är nog bra att låta förnuftet styra, när man skall ta sig an ett nytt liv, utan magsäck.

lördag, juni 19, 2010

Inte som man tänkt ...


Det blir sällan som man tänkt. Taoism, kort sagt.
- Prognoserna talade om regn. Det blev sol.
- Kunde inte hålla mig borta från vare sig TV:n eller balkongen. Victoria och Daniel var ett charmigt och väldigt gulligt brudpar, som det strålade förälskelse och kärlek omkring. Kändes, mitt i aningslösheten, som äkta vara.
- Någon direktsändning från matchen Ghana - Australien syntes inte till. (1-1)
- Istället för facklitteratur snubblade jag över invändningar mot ett (helt) sjukt banksystem. En STOR fråga, som man borde bli påmind om varje dag.
Det privata banksystemet är som ett pyramidspel, där den totala skulden hela tiden måste öka för att systemet inte skall kollapsa, som Ellen Hodgson Brown uttrycker det.

Fria tidningen - Intervju med Ellen Hodgson Brown.
Money as debt. Se filmen!

Blankning

















Medan helikoptern svävar utanför fönstret, och Viktoria får hjälp med de sista klänningsbestyren (?), läser jag ETC och Lars Ahnland, som skriver om hedgefonder och blankning, om hur det går att sko sig på portugiser, spanjorer och grekers bekostnad . Vill gärna komma ur min-kanske-lite-väl-förenklade-girighets-bubbla och förstå lite mer. Hedgefond är en specialfond med hög risk och fri placeringsrätt, förstår jag av texten. Blankning är ett av sätten att öka avkastningen.
Wikipedia:
Blankning är en ekonomisk term som innebär att man säljer finansiella instrument som till exempel aktier som man inte äger. Det är i princip motsatsen till ett vanligt aktieköp. Man lånar aktier av ett institut, som en fond eller motsvarande, och säljer sedan dessa vidare på marknaden. Vid en senare tidpunkt köper man tillbaka aktierna, förhoppningsvis till ett lägre pris vilket därmed ger en vinst, för återlämning till den som ursprungligen lånade ut aktierna
Naken blankning [redigera]
Naken blankning skiljer sig genom att den som utför affären inte äger eller har tillgång till de instrument som blankas. [1]

Läser Ahnlunds text några gånger. Och förstår lite bättre hur en spekulationsekonomi fungerar. Hur vi hamnade där, är inte lika lätt att förstå. Med tanke på att folk (över lag) helst vill vara hyggliga mot varandra.
Lurade ?

Lördagen den nittonde juni


Lördagen den nittonde juni. Det är en strålande morgon när jag promenerar mot sjukhuset för att gå på jouren. Måsungarna syns inte till, men häromkvällen såg jag dom alla tre, ihopkurade men till synes välmående i porten till ålderdomshemmet. På fjärden ligger gästande kryssningsfartyg, i luften snurrar redan helikoptrar, på Fjällgatan har TV4 börjat rigga upp sina kameror.

I DN läser jag Lena Andersson. Angelägen läsning för alla (oss?) aningslösa.
Späder på med Birger Schlaugs iskalla jämförelse med Nord Korea. Tillspetsat kanske. Men det är väl vad som behövs mot aningslöshet.

Lördagen den nittonde juni klockan 16.00. Då börjar matchen mellan Ghana och Australien i fotbolls VM. Den skall jag se.

torsdag, juni 17, 2010

Vetenskapsradion















Idag blir det lunch hemma, med P1 och Vetenskapsradion. Som handlar om - fotboll.
Redaktionen har intervjuat en expert i fysikalisk strömningslära ( tror jag det kallas) från kungliga tekniska högskolan. Som kan förklara hur den nya VM-bollen skiljer sig från tidigare fotbollar.
En golfboll har små gropar för att få en jämnare luftström och minskad turbulens, på så vis går den längre. Nu har forskarna experimenterat med sömmarna på fotbollen, testat i vindtunneln, och si den går längre. Och kanske inte heller lika rakt genom luften.
Strömningsforskaren och reportern tittar på bildsekvenser från VM där man kan tro att spelaren lurats av en annorlunda bollbana. T.ex när den serbiske försvararen tar med handen, men efteråt förklarar att han avsåg att nicka. ( Vilket resulterade i Ghanas segerstraff.)
Experten från tekniska högskolan berättar att Tyskland, som spelade så gudomligt mot Australien, kanske haft en fördel framför konkurrenterna då man använt VM-bollen i Bundesliga , där alla tyskar spelar, ända sedan februari. För det handlar om att vänja sig, förklarar han.

Jo det handlar om att vänja sig.
Vänja sig vid lägre standard, minskad aptit och sämre hälsa. Och vänja sig vid tanken att man kanske inte har så många fotbolls VM kvar att uppleva.
Jag är övertygad om att det går, att vänja sig.
Men inte/knappast med hjälp från vetenskapen.

New bets














Tipset 2-1 till Korea höll inte, det blev 2-1 Brasilien. Brassarna vet hur man tar sig i kragen och lägger in ny växel.
Snopet för världlandet Sydafrika som förlorar med 3-0 mot Uruguay. Iskall straff av Diego Forlan.
Nya glada tips: Ururguay når kvarten.
Idrottstokiga finska systern begärde paus från operationen för att kolla läget i matchen Chile - Honduras (?).
Idrottstokiga patienter sitter bänkade.
Fotbolls VM drar.

onsdag, juni 16, 2010

Pingismissionären

Ur DN-artikeln om Pingismissionären Stefan Laupa.

När Stefan var i Uganda första gången mötte han hungrande barn med stora magar. En liten pojke tittade honom djupt in i ögonen och det blev ett sorts uppvaknande.
– Jag insåg att min uppgift i livet är att hjälpa andra, här i Sverige och i länder där människor inte är lika lyckligt lottade. Mötet med den utsvultne pojken frigjorde paradoxalt nog energi inom mig.


– Sedan vill jag inte förneka att jag mår bra när jag tänker på arbetet med pingisklubben och det som sker i Uganda. I allt givande finns det en skärva av något egoistiskt, men det är bättre att två mår bra än ingen. Det är viktigt att få ut något personligt samtidigt som man gör nytta, oavsett om det är i Uganda eller i Sverige. Då blir engagemanget mer långvarigt och man ger inte upp vid minsta motgång.

Låter enkelt. Och självklart.

Do on dot




















Vårterminen avslutades med ett säljmöte. IT-företaget Do On Dot fick chansen att väcka vårt intresse för digitala checklistor och mobil datafångst. Säljaren, och tillika VD:n, blev varse hur lätt man trampar på ömma tår i mötet med doktorer. Närmast allergiliknande försvarsreaktioner mot att lätta lite på förlåten till hur vi doktorer använder vår tid.

Vilket påminner om vad Barbro Dahlbom Hall beskrev redan på 1989 i boken Lära läkare leda.
Som jag ser det, efter färska kurser i Humanistisk medicin och LEAN health care, borde det gå att förena respekten och intresset för den unika patienten med insikten att systemfel och flödesstörningar ofta betyder mer för patienten än den enskilde doktorns insats.
Som jag ser det, de dagar då huvudet är tungt och himlen är grå, finns det stor risk att LEAN misstolkas som ett redskap att krympa resurserna och öka takten. ( Fast det egentligen handlar om att hushålla med befintliga resurser och att hålla en jämn och behaglig takt. )
Som jag ser det, alla de stunder jag tänker att verkligheten-är-en-väv-av-evig-förändring - genomträng-den-och-nå lugnet-bortom , är det ganska absurt att vi måste leva efter tron på " ständiga förbättringar ". Absurt, och tragiskt.

(Bild: Dot Robinson)

tisdag, juni 15, 2010

Skräll ?


Dags för VMs första skräll ? 2-1 till Nordkorea mot Brasilien.
(Tips efter första 0-0-halvleken, imponerad av Korea och besviken på Brasilien.)

Trycksvärta


Visst saknar jag prasseltidningen ibland. Som man knådar, läser om, stryker under, och river ur. Mer kreativitet, mer kött och blod.
Idag snodde jag med mig lite trycksvärta från jobbet.
Och förundras över allt läsvärt. Kerstin Vinterhed drar en vass lans för teologin, Niklas Wahlöf njuter i Knut Knutsons sällskap, Hanne Kjöller gör narr av tryggheten och Stefan Laupa får berätta om sitt fantastiska pingisprojekt i Uganda - i en spännande artikelserie om genaration E. Som är solidariska och engagerade,som misstror hjälporganisationer, som vill göra något konkret och driva egna hjälpprojekt.

What happens ?

I morse, döm om min förvåning, var alla skorna borta på telefonledningen i Skarpnäck . Och Human Bridge bilen sågs inte heller till. Men den, döm om min förvåning, stod istället parkerad på Malmövägen i Björkhagen.
What happens ?

måndag, juni 14, 2010

Scotch Brite


Vill så gärna tro att man kan glädja sig åt det lilla. Idag fungerade det.
Kändes riktigt bra, en lång stund, att byta ut de helsnuskiga Scotch Brite- svamparna mot nya fräscha.

Human bridge


Det är något magiskt med Skarpnäcksvägen.
Strax innan man kommer fram till telefonstrecket med skor, funderar Mr Snackepetter på om det inte är hög tid för något konkret hjälparbete. I nästan samma sekund ser jag en dekaltext i vänster ögonvrå. Human Bridge står det på den uppställda skåpbilen. Det klingar bekant. Bromsar in och tar ett kort. Och drar mig till minnes att Henry Amponsah, cancersjukhus-byggaren i Ghana, berättade lyriskt om just Human Bridge. ( Som samarbetar med Läkarmissionen och Erikshjälpen och hjälper till med anskaffning av bl.a sjukhusmatriel.)

Meningsfull slump ?

söndag, juni 13, 2010

Svikare ?


Tyskland levererar sagolikt anfallsspel och tvålar dit Australien med 4- 0 . Några missade chanser i början, en bortdömd straff och en felaktig utvisning räcker nog inte som förklaring när öborna skall analysera nederlaget.
Imponeras av inställningen och uppsynen hos de australiska spelarna i matchens slutskede. De fortsätter jaga boll som om det stod ett och inte fyra noll.
The Black Stars fick tre blytunga poäng mot Serbien, efter en rättdömd straff. Underbara scener bland fansen på läktarna. Men bilden som fastnar är den bedrövade uppsynen på Ghanas ljushyade förbundskapten. Migrän ? Magsjuk ? Trassel i familjen ?
Tv - kommentatorn har annat att tänka på. Men en sökning på Google ger en hint. Milovan Rajevac kommer från - Serbien.
Han är den tredje serben som leder Ghana sedan 2002. Många var skeptiska 2008, men sedan dess har laget vuxit och bl. a tagit sig till final i Afrikanska mästerskapen. Men att spöa sina landsmän kanske inte var vad Rajevac drömt om ? Eller så var han glad och nöjd, men hedern förbjöd honom att visa det utåt ?
Mycket känslor där nere på gräset.

For fun


Lockas allt mindre av sport på TV. Riktigt varför vet jag inte. Kanske för att idrotten inte längre är lek, utan en del av ett industriellt prestationstänkande. Minutiös förberedelse, nogrannhet och perfektionism skall eliminera fel och misstag, för att man skall nå uppsatta mål. Toyota Production System tillämpat på ett område som borde vara uträkningarnas och kalkylernas frizon.

Men fotbolls VM står jag inte emot. Behöver inte stå emot. För det är som med vädret (till skillnad från klimatet !) - inga uträkningar och kalkyler i världen rår på vad slumpen och tillfälligheterna kan bjuda på.

Lider med den engelska målvakten Robert Green som tappar in bollen mot USA. Blir förbannad på studiokommentatorerna som sitter fast i sitt "förnedrings-TV-tänkande". Men förstås glad när idrotten visar upp sitt oberäkneliga tryne. Och lättad när engelsk press avstår från att lynscha en olycksbroder, typ Tommy-Vitryssland-Salo.
Imponeras av Lars Lagerbäck, en blyg, f.d svensk förbundskapten, som klarar av att leda en afrikanskt, helvilt, landslag. Det känns som en större/mer betydelefull/ mer tänkvärd förbrödring än spelarnas möte på planen.

Idag är det Ghana mot Serbien. Jag håller på the Black Stars. Och kommer att tänka på alla grabbarna som lattjade på stranden utanför Accra. Där den lilla målburen plötsligt hade flyttats tjugo meter av vågorna som sköljde in.
It´s for fun.

torsdag, juni 10, 2010

17 försök

Man kan vara frustrerad över det man inte har. Och inte kan.
Eller så är man tacksam för det man har och det man kan.
Hittar 17 inlägg på den här bloggen som handlar om tacksamhet.
Det är åtminstone inte fel på viljan.
Fan vad bra jag har det.

Barnbegåvning


Somliga barn har svårt för matte, andra för språk. Somliga kan inte träffa bollen i brännboll, andra sjunger falskt.
Men har någon stött på en unge som inte är flink med dator och mobil ?

1. Känsla för digitalvärlden är genetiskt nedlagd, barnet hittar alltid till bröstet ? ?
2. Rädslan att hamna utanför gemenskapen trotsar alla eventuella inlärningssvårigheter ?
3. Matte - språk - boll - och sång - svårigheter är påhittade ?

Livnära


Ur Per Svenssons förord till Livnära, den tredje boken i Jens Assurs Hunger-utställning:

Ju modernare bönderna försöker vara desto mer otidsenliga blir de. Miljöskolade och grättna konsumenter är inte bara på jakt efter mest protein för pengarna. De letar efter immateriella mervärden: gott samvete, status, delaktighet i gemenskaper, gruppmarkörer, trygghet, barndomsminnen, traditioner, bilder och berättelser.

En bra sammanställning av sånt som betyder, men som är svårt att mäta, som inte ger klirr i den traditionella tillväxtkassan.

onsdag, juni 09, 2010

Första gången


Bauman skriver om vår upphöjelse av nyheten och olyckliga degradering av rutinen. Om rastlöst, tvångsmässigt sökandet efter snabba kickar.
Att uppleva något för första gången, något som man längtat efter, något som verkligen har betydelse - det är något annat. Som t.ex att flytta hemifrån.
Min första lya fick jag hyra av en klasskompis från gymnasiet. 18 kvadratmeter in mot gården på fjärde våningen, för 280 kronor i månaden. Kommer ihåg hur jag satt på golvet i mörkret och bara njöt av känslan, av friheten.

Av och till gör jag en avstickare med cykeln till Kommendörsgatan 33 A. Bara för att stå utanför porten en stund, bara för att återkalla den där känslan.

tisdag, juni 08, 2010

Gränslös
















Ofta får jag höra att jag har svårt att sätta gränser, att jag inte sitter i förarsätet o.s.v. Det är nog sant. Dessutom är jag en dålig lagspelare, som hellre står vid sidan om, och planerar för egen del.
Möjligen finns det en framsida av den där tveksamma medaljen. Nämligen en god förmåga att sätta sig i andras stolar.

Tar en öl med R. Vi har känt varandra sen 1975, då vi båda började på läkarlinjen i Stockholm. Mycket har vi stött och blött genom åren, vi gillar båda att stöta och blöta.
Om båda ens föräldrar (hans) fått känna på nazisternas illdåd, då har man en annan ingång när frågan om Ship to Gaza och palestinernas rätt kommer på tal. Jag hör honom säga det där som ingen annan säger i min omgivning, inklusive media. Att det är rimligt att israelerna vill värja sig mot raketbeskjutning från Gaza, att det är rimligt att man vill kontrollera vad som förs in till Gaza, att man i stor skala tillåtit införsel av förnödenheter som skeppas via Israel, att man visst kan vara misstänksam mot den turkiska hjälpsändningen, att hans israeliska släktingar är tacksamma för muren som minskat antalet självmordsbomber. O.s.v
Den som har lätt för att sätta gränser vill nog inte, just idag, höra den sortens utläggningar. För den gränslöse blir det en (välkommen) påminnelse om att allting kan uppfattas olika, kan ses från olika håll.
Och en fortsatt övertygelse att vi inte är goda eller onda. Utan att vi alla är onda och goda. Att ond blir den som behandlas illa, att god blir den som behandlas väl.

Sen kommer den gränslöses eftertanke. Någonstans går gränsen för tron på " andra kinden till ". När Chamberlain kom hem från mötet med Hitler och pratade om peace in our time - då var han lurad. Och vi skall vara tacksamma att det fanns andra som var mindre godtrogna.

måndag, juni 07, 2010

Kärlekens materialisering


Zygmunt Bauman har onekligen en del tänkvärt att säga om våra konsumtionsliv.

Konsumtion är en ytterst ensam aktivitet (kanske rentav arketyopen för ensamhet), även när den råkar utföras i sällskap med andra.

En av dragen hos konsumtionssamhället är upphöjelsen av nyheten och degraderingen av rutinen.

Det nya sättet, som praktiseras av det flytande moderna konsumtionssamhället, framkallar föga, om ens något motstånd eller uppror tack vare knepet att framställa den nya skyldigheten att välja som friheten att välja.

Arlie Russel Hochschild fångar den betydelsefulla "oavsiktliga skada" som vållas under den konsumistiska invasionen i ett uttryck som är lika slående som det är koncist: " kärlekens materialisering".
Konsumismen agerar för att bevara den emotionella omkastningen mellan arbete och familj. Utsatta för ett ständigt bombardemang av reklam övertalas arbetarna att behöva flera saker. För att köpa vad de behöver, behöver de pengar, för att tjäna pengar arbetar de under längre tid. Eftersom de är borta från hemmet kompenserar de för sin frånvaro i hemmet med gåvor som kostar pengar. De materialiserar kärleken.
Denna andliga separation och fysiska frånvaro från hemmet leder lätt till att man irriterar sig över de konflikter, stora, små eller direkt futtiga, som livet tillsammans under ett tak ofrånkomligt för med sig.
När de färdigheter som man behöver för att samtala och söka förståelse försvinner, blir det som brukade vara en utmaning att möta och sedan ta itu med i allt större utsträckning en förevändning för att bryta kommunikationen, för att fly och bränna broarna bakom sig.

Ship to Lima


Efter oändligt mycket strul har Q; s container äntligen nått Lima. För att blidka tullen måste hon åka över om två dagar för att signera ett och annat papper. I oktober skall hjälpen köras ut med lastbil till fattiga landsmän. Person to person i sin prydo.
Q berättar att hon köpt en ny tom container som står uppställd i en ny förort.(!)

Skulle gärna se med egna ögon att hjälpen kommer ända fram.
Det är något osannolikt med den här människan och hennes insats.

Instinkt


Undrar verkligen hur det skall gå för måsungarna.
I kväll har de tre kurat ihop sig tätt tillsammans som en boll, så att man på lite håll knappast kan ana tre pickande måshjärtan .
På hustaken ovanför stenläggningen sitter mamma och pappa. Så fort någon närmar sig gå de till attack.

Fascinerande med instinkter. Vi har nog mer av den varan än vi vill kännas vid. Att göra vad som helst för att skydda sin avkomma, det känns bekant.

Lästips:
Tomas Ljungberg.

söndag, juni 06, 2010

Måsungar i fara



För två år sedan upplevde vi den lilla sotehöneungens kamp för livet. Det gjorde ett oförglömligt intryck. I kväll var det lite samma känsla.







Måsen på taket har kläckt tre ungar. På något olyckligt sätt har ungarna hamnat på en smal stenpassage nedanför en trappa, och därifrån tar de sig ingenstans. Måsmamman har lagt sig på ungarna för att värma och skydda. Men så fort någon passerar tvingas hon upp och de små dunbollarna blir blottade. Hon skriker i högan sky och börjar omedelbart att störtdyka mot inkräktaren.
Jag blir ståendes en lång stund. Och förundras väl på lite samma sätt som den 1 juni 2008. Och påmind om att man/jag är van och hemtam vid teknikens krumbukter, men förvånad, främmande och vilsen för naturens spel .
Hur hamnade vi där ?

6 juni














Får påminna mig att det faktiskt är vår nationaldag idag .
Någon berättade om en norrman som på sin T-shirt hade ett erbjudande, att för 100 kronor lära ut hur man firar en nationaldag.
Kanske de " nya " svenskarna känner mer stolthet ? Vilken svensk restaurant skulle komma på tanken att avstå en dagskassa för nationalkänslan?
Egentligen tycker jag det är befängt att pulsen går upp i 150 när svenske Söderling missar en breakchans mot spanske Nadal i öppna franska tennismästerskapen. Men det hjälps inte.
I fotbolls VM tänker jag hålla på Ghana. Hur rationellt är det ?

lördag, juni 05, 2010

Nordan


Solen skiner, men vinden är isande nordlig. Jouren har varit lugn, om en halvtimme blir jag avlöst.
Märker att jag omväxlande dricker ur halvtoma och halvfulla glas. Tvära kast mellan optimism och pessimism. Igår var det glada tongångar från Effekt Klimatmagasin. Idag är det dystra påminnelser från Ordfront Magasin.
Vi skildrar i detta nummer hur handel mellan Afrika och den rika världen går till. Det handlar om rofferi och utsugning. Om den direkta anledningen till varför afrikaner tvingas kvar i fattigdom. Ändå är det inte denna handel som fått stenhård kritik de senaste åren. Inte heller den globala kapitalismen, vars haveri i finanskrisen kastade ytterligare hundratals miljoner ner i extrem fattigdom. Nej, det är biståndet som fått kritik. Den lilla rännil av pengar som rinner åt andra hållet i den flod av resurser som dirigeras från Afrika.

Även Birger Schlaug verkar ha vaknat med de uppgivna glasögonen på.

Rachel Corrie


Läser på nätet om fraktfartyget Rachel Corrie´s försök att nå Gaza med nya hjälpsändningar.
Det viktigaste kanske inte är om de når fram. Utan symbolvärdet, och kraften i, att vanliga (bortskämda) västerlänningar vågar offra sig. T.o.m sina liv. Om det blir normen, då blir en blockad likt den i Gaza en (total) omöjlighet i framtiden.
Och fattigdom, miljöförstöring och ojämlikhet också för den delen :-)? !

Spanarna


Tipsad av E om fredagens Spaning i P1. Helena von Zweigberk fick till det, igen.
I en individualistisk kultur är jag upptagen av mig själv. I en konkurrenskultur skall självet dessutom jämföras med andra själv. Men det räcker inte att jobba med sig själv. Självet skall synliggöras, visas upp och helst marknadsföras också. Nya medier skapar oändliga möjligheter för alla små själv att lansera sig själva. Själv gör jag det - här. Illa går det för den som inte har en tydlig profil, som är oskarp i konturerna, som " har velandet i blodet", som Zweigberk utrycker det.
Till slut blir man rätt trött - på sig själv.

Kommer att tänka på Naomi Klein och No Logo, om företagsloggans betydelse, och makt. Nu har vi fört ner det där på individnivå. Den som dejtar på nätet får jobba med sin logga. Den som dejtar på mer traditionellt sätt nöjer sig med "att det klickar".

Kommer också att tänka på Tor Nörretranders och Märk Världen, om vetenskap och intuition.
Vår språkliga gemenskap med världen bygger på utbyten över en bandbredd på 16 bits/sekund, medan vår omedelbara naturliga gemenskap med världen bygger på utbyten över en bandbredd på många miljoner bits i sekunden.

Den intuitive litar på sin känsla.

Spanarna 4 juni..
Spanarna 20 år.
Naomi Klein.
Tor Nörretranders.

fredag, juni 04, 2010

Nerväxt
















Har fått ett nummer av Effekt Klimatmagasin. Den passar bra in i den positiva psykologin.
Istället för intrycket att det bara barkar käpprätt åt helvete, får man (också) känslan att vi har alla möjligheter i världen. Blir riktigt upprymd av artiklar om "guerilla gardening" (otillåten odling på Londons bortglömda jordplättar), Omställning Sverige och nattliga cykelgrupper i Los Angeles.
Decroissance heter det på franska. Nerväxt heter det numera på svenska, får jag lära mig. Min egen variant kallas Zero.

Mållös


Efter två dagar med LEAN känner jag mig hjärntvättad.
Med mål, målbilder, mera mål, gemensamma mål, gemensamma målbilder.
Utan mål - DÖR vi.

Jag har ett mål. Att INTE har några mål.
Baravara.

TAO 20
TAO 58

torsdag, juni 03, 2010

I väntan...


Blogginlägg skall helst vara korta. Det spar tid.
Det här är långt. Och är tidskrävande. Men jag tror det sätter fingret.... på vårt problem.
( En bra, och betydligt kortare, framställning om tid och väntan finns på Å;s blogg )

The European and the African have an entirely different concept of time. In the European worldview, time exists outside man, exists objectively, and has measurable and linear characteristics.
The European feels himself to be the time´s slave, dependent on it, subject to it. To exist and function, he must observe its ironclad, inviolate laws, its inflexible principles and rules. He must heed deadlines, dates, days and hours. He moves within the rigors of time and cannot exist outside them. They impose upon him their requirements and quotes. An unresolvable conflict exists between man and time, one that always ends with man´s defeat - time annihilates him.
Africans apprehend time differently. For them it is a much looser concept, more open, elastic, subjective. It is man who influences time, its shape, course and rythm (man acting, of course, with the concent of gods and ancestors). Time is even something that man can create outright, for time is made manifest through events, and whether an event takes place or not depends, after all, on man alone.
Time appears as a result of our actions, and vanishes when we neglect or ignors it. It is something that springs to life under our influence, but falls into a state of hibernation, even nonexistence, if we do not direct our energy toward it. It is a subservient, passive essence, and, most importantly, one dependent on man.
The absolute opposite of time as it is understood in the European worldview.
In practical terms, this means that if you go to a village where a meeting is scheduled for the afternoon but find no one at the appointed spot, asking " When will the meeting take place ? " makes no sense. You know the answer. " It will take place when people come ".
Therefore the African who boards a bus sits down in a vacant seat, and immediatly falls into a state in which he spends a great portion of his life: a benumbed waiting.
" These people have a fantastic talent for waiting ! " an Englishman who has lived here for years tells me. " Talent, stamina, some peculiar kind of instinct. "
Africans believe that a mysterious energy ciculates through the world, ebbing and flowing, and if it draws near and fils us up, it will start to happen. Until this occurs, however one must wait; any other bahaviour is delusional and quixotic.
What does this dull waiting consist of ? People know what to expect; therefore, they try to settle themselves in as comfortably as possible, in the best possible place. Sometimes they lie down, sometimes they sit on the ground, or on a stone, or squat. They stop walking. A waitning group is mute. It emits no sound. The body goes limp, doops, shrinks. The muscles relax. The neck stiffens, the head ceases to move. The person does not look around, does not observe anything, is not curious. Sometimes his eyes are closed - but not always. More frequently, they are open but appear unseeing, with no spark of life in them. I have observed for hours on end crowds of people in this state of inanimate waiting, a kind of profound physiological sleep: The do not eat, they do not drink, they do not urinate; they react neither to the mercilessy scorching sun, nor to the aggressive, voracious flies that cover eyelids and lips.
What in the meantime, is going on inside their heads ?
I do not know. Are they thinking ? dreaming ? Reminiscing ? Making plans ? Meditating ? Traveling in the worlds beyond ? It is difficult to say.

Ur The shadow of the sun, my african life av Ryscard Kapuchinski (RK)

Lean - Backlash


Efter ytterligare en hel dag med Lean kom tvivlet. Inte mot sunda principer om kvalité, flöde och slöseri. Som kanske kan vara räddningen för sjukvården när gapet mellan behov och resurs hela tiden ökar. (Uppskattat till 23 miljarder för Stockholms läns landsting om några år). Och som i bästa fall även skapar en bättre arbetsmiljö. Utan jag trillar av tåget, drabbad av existentiell ångest, när det timma efter timma trummas om ständiga förbättringar, ständiga förbättringar, ständiga förbättringar.... där varje väntan, varje minut, är ett nederlag, en förlorad minut. Det smyger sig in något omänskligt nolltoleransdrag som jag värjer mig emot. Man fokuserar på mål och har hela tiden kundens behov som ledstjärna. Men det som var högt satta mål igår duger inte idag, och definitivt inte i morgon. Hela paradigmet bygger på att kunden/ patienten aldrig blir nöjd. Hur hamnade vi där ?

Behovsspiral.
Förnöjsamhet - TAO 46

onsdag, juni 02, 2010

Tjärhovsparken

Skarpnäcksvägen 2 juni



Skarpnäcksvägen 2 juni

Skarpnäcksvägen 9 november

Glada nyheter


Svenska Dagbladet fortsätter sin serie om den positiva psykologin. (SvD)

Det kan också sägas att forskningen inom positiv psykologi pekar på att egoism och materialism inte skapar lycka, tvärtom. Lyckliga människor är osjälviska, generösa och jagar inte pengar, prylar eller prestige utan betonar andra värden i livet, som relationer.
Om man plöjer igenom litteraturen om positiv psykologi är detta ett återkommande tema. Pengar kan höja vårt välbefinnande till en viss del, särskilt när man går från att vara fattig till att man har så att man klarar sig (ett relativt begrepp förstås), men därefter planar kurvan ut. Det tycks inte gå att köpa sig lycka.

Svårare än så är det inte ?

Så varför allt prat om tillväxt ?

Lean-spelaren


Nöden är uppfinningarnas moder.
När de utblottade japanerna efter kriget skulle ge sig i kast med biltillverkning fick man göra det med små medel. Att t.ex tillverka och lagerhålla hundra bilar som ingen beställt var inte möjligt. Att hushålla med begränsade resurser, att minimera slöseriet, blev " Toyota production system ". En filosofi om att vi hela tiden kan bli bättre. Bättre på att framställa det som kunden efterfrågar. Det går numera under benämningen lean-production. Som, likt KBT inom psykoterapin, går som en löpeld över snart sagt all varu - och tjänsteproduktion.
Idag fick jag ledigt från jobbet för att spela Lean-spel. Konsultfirman Valcon guidade oss fram i den slimmade världen. Så framgånsrikt att när vi för tredje gången tog oss an kundens beställningen hade såväl kvalité, produktionstid och leveranssäkerhet förbättrats dramatiskt. Utan att stressen eller arbetstempot ökat. Trolleri kort sagt.

Om det går att tillämpa på min ( speciella ?) arbetsplats, det återstår att se.