Utanför Södertälje sjukhus, mot söder och kanalen, står en spännande staty.
Installationen blir ett med omgivningen då hästens uttryck förutsätter en sluttning.
Motiv från någon saga ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Tour d´Afrique var (2007) cykling genom Afrika, numera min ventil i en girig och galen värld.
Translate
Om mig
- ERIC SECHER
- Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm
Leta i den här bloggen
Bloggarkiv
-
▼
2009
(529)
-
▼
oktober
(80)
- Vårdandets konst
- Zero - trial
- När smärtan släpper
- Handen
- Tack !
- Det goda samtalet ?
- TAO (36) Lämna kvar
- Utan telefon
- Affärsmässig
- Självkännedom
- Trött, trött, trött
- Det goda samtalet
- TAO (35) Det stora perspektivet
- Nya profeter
- Iron-ladies
- Min flagga
- International day of climate action
- TAO (34) Storhet
- Full tank
- Soraya
- Underhåll
- Valfrihet
- Riggad väska
- Taoism - kort och gott
- Einstein delar med sig
- Barnängen
- Peruansk tradition
- TAO (33) Nog (igen)
- Mod och inspiration
- Slovakien till VM
- NÖDSTOPP
- Ur Väckarklocka
- Långorm
- Svårslaget
- När jag blir stor
- Zero (1-1+1)
- TAO (32) Nog
- Ner på jorden
- One planet living
- Cykel i skymning
- Glädjespridare dr Å
- HELT OK
- Hjälpa Jonas
- Ny FN-plan
- Riskbedömning
- Virkad cykel
- TAO (31) Vapen
- Valfrihet
- Råd från Kristina och Bodil
- Blogg-fälla
- Illusion
- Utsläppt (?)
- U-landshjälp
- Lycka enligt Johan Norberg
- TAO (30) Anti våld
- Hästdrama
- Sydamerikansk jonglör
- Vaccinationsfaran
- Tranströmer-light
- Hitta dig själv
- Bubblan spricker ?
- Bältros
- Hungriga lejon
- Birger Schlaug och kväkarna
- Jonas 29
- Carolina Kluft 2012
- His use of time
- TAO (29) Överdådet
- Dragspel på färjan
- Plikten och profiten
- Iskallt
- Raine
- Gammel-media
- Kulturgrammatik - igen
- Baksida lår.
- Läkekonst
- Innebandy eller ABF ?
- Läxhjälp
- Vänster-höger-vänster - regeln.
- TAO (28) Varande världens dal
-
▼
oktober
(80)
2 kommentarer:
Ve vågar rida sin egen häst!
Min egen häst frustade och utmanade mig, att rida den.
Jag vågade inte.
Nu är jag pensionär och arbetsgivarnas grepp har lossnat.
Nu tänker jag tala om vad jag tycker om hela galenskapen.
Men jag vill inte rida ensam.
Hoppla!!!
Skicka en kommentar