Sydkoreanen Kim Ki Duk gör film i en rasande fart. Minst en film per år. Om utsatta människor.
Ikväll såg jag Birdcage Inn från 1998. Sorgligt, upprörande, vackert. Med hoppet och humorn inom räckhåll.
Järn-3:an ,som verkligen gjorde intryck 2004, är råare, vackrare och mer hämndlysten.
Number One Video får plocka fram ytterligare några Kim Ki Duk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar